Du lyssnar ju inte

Du lyssnar ju inte

En tidig novemberfredag 2008

-Mer te?

-MM

-Kommer du ihåg helgmaten?

-Visst

- Hörde du vad jag sa?

-Ja

-Vad sa jag då?

-Vaddå? Jo jag lyssnar. Gömd bakom tidningens kulturbilaga satt Ture, lektor i historia och svenska. Mitt i recensionen av nobelpristagarens senaste bok Raga.

-Men du är ju hopplös. I morgon kommer din bror och svägerska på middag. Du har själv bjudit dem. Vad ska vi äta? Handlar du? Eva, mycket upptagen egen företagare i databranschen, började bli arg. Hon suckade, rörde om i tekoppen och bredde marmelad på sin andra rostade skiva. Så här hade det pågått nästan hela tiden under de två år de varit gifta. De hade träffats i mogen ålder genom en gemensam bekant, och ingen av dem hade några barn. Båda var riktiga ungkarlstyper som hade olater och var grymt egoistiska. Men de blev kära.

-Jag köper vin.

-Det är bra men vad ska vi äta?

-Biffgryta. Han återgick omedelbart till texten. Hopplösa människa nu fick han läsa om ett helt stycke.

-Jag går nu. Då handlar du? Hejdå!

-Jaja. Ha en bra dag. Hans svar var mekaniskt. Han hörde dörren smälla igen. Vad hade hon sagt nu igen? Han hade gjort bort sig. Trött slog han upp matsajten tastline på nätet. Boef Bourgonion. Fint kött skulle det vara. Så tog han den gamla nötta portföljen, gick till skolan, genomförde dagens lektioner och rättade några uppsatser.

Så till systemet. Skönt med självbetjäning. Det blev både rött och vitt vin. Skaldjur i Hallen och en fin oxfilé, en knippa vitlök, grönsaker och en påse potatis. Damerna ville nog ha ris men han och brodern ville helst ha potatis till all mat. Smör. Inget fusk. Han tog en latte i en av barerna och gick sedan hem. Utmattad fick han upp nyckeln och ramlade in i hallen med sin börda. Då kom hon emot honom, spisrosig och söt. Det doftade himmelskt från köket. Eroicasymfonien hördes från stereon.

-Du jag slutade efter lunch och handlade lite med hem till ikväll. Vi hinner handla tillsammans i morrn till gästerna!

-Behövs inte. Redan klart! Han visade henne alla kassarna han släpat hem. Tillsammans packade de upp varorna och lade in i kyl och skafferi. Så satte de sig vid det vackert dukade middagsbordet. Nu hördes Appassionatan från stereon.